SKORPIONSOL

Jag har varit hemma lite för länge känner jag och ser verkligen framemot att börja jobba. Det känns väldigt bra att känna sig såååå laddad på jobb som jag nu är, istället för att bara ha separationsångest från barnen. Jag vet ju att de finns där hemma när jag kommer hem och varje helg kommer tillbringas med dem. Jag har kvar dem i mitt liv liksom 😉

Jag har kommit i insikt om att jag är en människa som behöver träffa andra människor för att må bra, jag behöver träffa olika människor för att inspireras och själv få nya idéer, för att växa och utvecklas. Jag älskar när hjärnan får arbeta och när jag gått hemma sedan 21 november 2016 (jobbade 2 månader innan det och var mammaledig där innan igen med Hedvig…) så har hjärnverksamheten och de intryck jag själv behöver för att vara mitt bästa jag inte varit överflödiga. Det känns också otroligt bra att lämna över stafettpinnen till Pär då barnen älskar varje gång han kommer hem, och då barnen kommer få en annan typ av vardag tillsammans med honom. De behöver variation likväl som jag.

Framtiden är ljus för att, det blir ljusare utomhus hoho, och snart är våren här, snart kan vi börja äta frukost utomhus i en tunn jacka och snart kommer det börja blomstra längs vägkanten och Hedvig kommer snart kunna hoppa i vattenpölar och öva på att cykla. Framtiden är ljus för att vår sommar på gården kommer bli magisk. Som. Vi. Längtar. Äta middag på vår altan i kvällssolen, känna värmen gassa i ansiktet och leka tagen med både Hedvig och Ebba ute på gräsmattan, barfota. Öppna dörren och låta Hedvig gunga medan jag fixar frukost, starta vattenspridaren och själv suga i sig en iskaffe i solen. Fattar ni?! Simma i poolen som finns på vår gård och åka på kvällsfisketurer med barnen i cykelvagnen. Vi har kommit överens om att deras dygn ska förändras lite under sommaren, där de ska få vara vakna lite senare än 18.30, för att kanske sova lite längre på morgonen också, bara för att de ska kunna vara med på de fantastiska kvällarna somrar kan bjuda på. Åka till moster som bor i grannbyn och rida på häst och grilla korv, åka båt på havet och kanske fixa en husvagn att semestra lite i. Denna sommar har vi inte bestämt varje enstaka vecka utan valt att ta det lite som det kommer, försöka vara hemma mer än vi tidigare brukar. Bara för att vårt hem med gård känns så mysigt att faktiskt vara i just nu.

Till hösten någon gång planerar vi att Ebba ska börja förskolan och det känns också som ett spännande steg i livet. Vi båda kommer jobba heltid (vilket känns helt okej då pär jobbar skift och därför kommer barnen nästan aldrig ändå behöva gå en hel dag på förskolan) och vi kommer få pengar över, slippa vrida på varje enstaka krona varje månad. Vi kommer ha kvar föräldradagar och kommer därför kunna ha långa lov tillsammans med barnen framöver vilket känns värdefullt och viktigt. Vi kommer kunna spara till en resa vi planerar göra när jag fyller 30 om 2,5 år och allt känns liksom bara… så ljust.

Vi började vår relation med att vara två fattiga studenter, sedan fick pär jobb och jag fortsatte vara student, Hedvig föddes, min mammapeng var lägsta möjliga, när jag jobbade så hade vi två heltidslöner under 2 månader ca, men också en hyra på 10.000kr, sedan blev jag sjukskriven och vi åter fattiga, Ebba kom till världen och med det blev vi ännu fattigare då en aldrig är särskilt rik som föräldraledig, vi har kämpat på med diverse svårigheter både ekonomiskt samt på andra plan som kommer litegrann med två småa barn. Lite sömn, genom lite sömn blir ingen människa sitt bästa jag, få ihop en fungerande vardag som alla mår bra i, Pär har bytt lite jobb och vi har flyttat några gånger. Under våra år tillsammans har väldigt mycket hänt och väldigt mycket som kan ta kål på förhållanden, men vi var en bra match och trots våra tuffa tider har vi också haft en bra balans och fixat saker tillsammans i den djupaste dalen, sett framåt. Vi känner redan nu hur mycket enklare det blivit att ha två småa barn mot för hur det var för några månader sedan. Ju mer ”självständig” Ebba blir desto lättare blir allt annat. Ju mer vi lär känna Ebba desto lättare blir vardagen. Ju bättre Ebba börjar sova, desto bättre sover vi. Osv. Spädbarn är vaken, för en vuxen tokiga tider, och det är fullt logiskt att den första tiden är kämpig. Nu ser allt ljusare ut och allt är lättare, vi alla sover bättre osv.

Vi ser verkligen framemot det som väntar oss runt hörnet och det är en fantastisk känsla.